Ja vad säger man....
Börjar med att beskriva dagen från början.
Vaknade av att jag hörde några valpar dia medans andra tutade hmm.... mkt riktigt så hade spånskivan jag haft i öppningen åkt bort, har haft den så Kiwi kan hoppa in men inte pojkarna ut men nu måste hon sparkat till den för borta var den.
4 av pojkarna diade medans resten var kvar i hagen.
Alla fick dia o sen satte jag tillbaka dom, puttade bara igen dörren och när jag satt på soffan och klippte klorna på Kiwi så kom Lila pojken traskandes på golvet så numera är den stängd, när valparna vistas där inne,vilket inte är så ofta.
Sen var det dax för min arbetskompis V & kunden att komma på besök.
Kunden jag jobbar hos gillar ju hundar, mina 2 är ju med på jobbet så hon ville givetvis komma ut och se på dom.
Vi åt lunch medas dom sov och sen tog vi ut dom på gården.
Pojkarna klättrade efter rullstolen och smakade på hennes skor ;)
Vi hade en jätte trevlig dagoch kunden var jätte nöjd och pratade om valparna under kvällen.'
Nu till något mindre roligt...
När dom andra lastade in sig i hk-bussen så hoppade jag & Nio in i Sixten för att bege oss till jobbet.
Kör ut på E4:an och när jag kommit upp i 100 km/h så händer det som inte ska hända
- motorhuven slår upp i en rasandes fart och krossar vindrutan....
Hann tänka - vad i H-VETE!!!
Hade noterat att jag var vid en parkplats så jag bromsade och svängde in.
Hela huven låg slickad på framrutan som har 1000 sprickor men det gick inte hål.
Kollade till Nio som tog det hela med ro och undrade sömndrucket varför vi stannade, han e bara för bra min prins, Tack & lov!
Nu blev jag riktigt skakis och fruktansvärt rädd, trodde jag skulle få en hjärtinfarkt på kuppen. Säger som Dynamit Harry
- VILKEN JÄDRA SMÄLL!!!
Ringer grannen som kommer och fixar ner huven och spänner fast den så jag kan ta mig till jobbet i lugnt tempo. SUPER`TACK :)
Började få huvudvärk och ilningar/smärta i höger höft,känns som en kall skruvmejsel sticks in.
Har fortfarnade ont.
Tror inte chocken släppt än om jag ska va ärlig.
Får ringa försäkringsbolaget direkt på måndag & höra vad jag ska göra???
Så nu går Sixten mot sitt öde, han har inte gjort annat än att krångla sista tiden men det här var ju löjligt!!!!
Ja det var våran dag, kan bara säga att jag är glad att jag lever.
Avslutar med en bild på mamma Kiwi & grön pojke.
Hoppas ni haft/får en mindre dramatisk lördagkväll. Imorgon så kommer "farmor" Linda, ska bli så himla skoj.
Tjingeling från en chockad Linda med hundar
5 kommentarer:
Herre jösses, vilken chock det måste ha blivit att få rutan krossad så där! Jag fick min Volovs bakruta krossad av stora rörliga stereohögtalare förra året, så jag vet vilken otrolig SMÄLL det blir. Hoppas denna dag blir av det lugna slaget. // Kram Camilla R
Oj oj... Det kunde gå illa. Skönt att du och Prinsen klarade er utan skador! Det är inte kul när bilarna strular. Själv är jag "utan" hundbil ett tag framöver! Krama vovvarna!
//Carin
Fy va otäckt!!!
Är glad att du och prinsen klarade er!!! Tack och lov...Bilar går att ersätta men inte ni!!!
Va fort det går, valparna växer och frodas...Härligt att följa dom :) ...
Ha det så bra...
Kram Gunbritt med flock
Detta kunde ha slutat riktigt illa, det måste ha varit änglavakt. Skönt att ni klarade er och att Nio tog allt med ro. Synd att ni bor så lååångt bort, är sugen på att snusa på valp
Ha det så bra.
Mvh Maria o Sauron
Thomas o "morbror" King
Hej. Det lät riktigt otäckt. Skönt att ni klarade er oskadda.
Valpizarna bara växer och växer. Vad fina de är allihopa.
Ha det så bra. Krama alla valpar från mig (Maria) och Silas.
Skicka en kommentar